Det blev så atte jag satte lösenord på bloggen, för jag vill ha koll på vilka det är som läser.

Jag hoppas allt är bra med er, och att ni blickar frammåt och tar dagen som den kommer!

Själv är jag ganska less, men försöker se det från den ljusa sidan. Försöker att inte ta åt mig av allt som sägs.

Ibland blir jag fruktansvärt trött på jobbet. Jag arranderar det av Björn, alltså hyr maskiner och diverse saker av han, betalar en hyra till honom. Och man tycker att han ska låta mig sköta Sibylla själv. Men icke. Var och varann dag ligger det lappar på disken, saker som han är missnöjd med. Jag är så jäkla less på lapparna, hädan efter tänker jag inte ens läsa dom och slänga dom i soptunnan direkt.

Man kanske tycker att jag borde säga åt honom det. Men jag är liite för feg för det, jag drar ut på det hela tiden! En dag kommer det rinna över kanten och han får höra ett och annat. Har jag väl börjat gapa så rullar det på.

Som liten har jag alltid fått skit, hade något gått sönder var det mitt fel, var något borta var det mitt fel.

Jag kan inte riktigt släppa det där, jag blir jämt orolig och får ångest och tror att jag ska få en utskällning. Jag kan vara liv rädd på kvällen, ligger och tänker på hur och vad jag har städat. Kommer det ligga en lapp brevid kassan, där det står massor med saker, kommer Björn ringa eller smsa på morgone och skrika å be mig komma bort till Sibylla.

Det här kommer bli 3 helvetes år. Det vet jag. Sen tänker jag göra av mig av med den där jävla italienaren.

Åker till Borlänge i morgon bitti, och stannar där tills på söndag.



8 Dagar kvar till Thailand!