Motivation?
Jag har alltid tyckt om att skriva och få ner allt i minsta detalj. Älskar att blicka tillbaka i tiden, och läsa om allt man har gjort. För man glömmer allt så fort.
Men sen jag startade den här gamla bloggen har jag ingen gnista kvar. I min förra blogg skrev jag om allt, flera gånger i månaden. Där forsade tankarna ur mig. Kanske för att jag alltid skrev på kvällen/natten?
Oftast skriver jag på dagarna i den här bloggen.
Jag vill få tillbaka glödet, jag skriva om allt skoj som händer i byn. Men samtidigt undrar jag? Vad händer i mitt liv?
Jag jobbar i stort sett varje dag mellan 11-21. Går ut nån gång i veckan. Är aldrig ute i backen. Är jag ledig hänger jag på byn, kollar kläder, fikar, umgås med min pojkvän. Det händer fan inte så mycket mer. Är det tragiskt?
Kräver jag för mycket? Eller ska jag säga som alla andra " så är det att vara egen företagare"
Som egen ska man tydligen inte ha tillgång till ett privatliv, man ska jobba jobba jobba. Hela tiden. Hellst dygnet runt.
Jag blir ledsen, arg & förbannad. För jag orkar inte hur mycket som hellst. Ska jag få en ångestattack igen, och tro att hjärta ska hoppa ur bröstkorgen på mig.
Nej fy fan vad jag gnäller, kan ju undra om man har ett sår i arsele!
Men sen jag startade den här gamla bloggen har jag ingen gnista kvar. I min förra blogg skrev jag om allt, flera gånger i månaden. Där forsade tankarna ur mig. Kanske för att jag alltid skrev på kvällen/natten?
Oftast skriver jag på dagarna i den här bloggen.
Jag vill få tillbaka glödet, jag skriva om allt skoj som händer i byn. Men samtidigt undrar jag? Vad händer i mitt liv?
Jag jobbar i stort sett varje dag mellan 11-21. Går ut nån gång i veckan. Är aldrig ute i backen. Är jag ledig hänger jag på byn, kollar kläder, fikar, umgås med min pojkvän. Det händer fan inte så mycket mer. Är det tragiskt?
Kräver jag för mycket? Eller ska jag säga som alla andra " så är det att vara egen företagare"
Som egen ska man tydligen inte ha tillgång till ett privatliv, man ska jobba jobba jobba. Hela tiden. Hellst dygnet runt.
Jag blir ledsen, arg & förbannad. För jag orkar inte hur mycket som hellst. Ska jag få en ångestattack igen, och tro att hjärta ska hoppa ur bröstkorgen på mig.
Nej fy fan vad jag gnäller, kan ju undra om man har ett sår i arsele!
Kommentarer
Maley skrev:
Det blir säkert bättre. Det brukar det bli. Jag vet att det suger att inte ha någon fritid eller privatliv. :/
Trackback