Idag har det varit sån där mysig dag, härligt höstväder och umgåts med barndomsvän och blivande fadder till Benjamin. Numera heter det inte "gudmor/gudfar" som har bytt till fadder. Vi traska upp på stan och kollade in torghandeln som var på torget. Vet inte om det var så mycket att hurra över. Det såldes sylt, senap, bröd, munkar, lite stickade barnkläder. Tyvärr inte mycket mer. Vi köpte oss varsin latte och munk, satt och glassade i solen. När vi kom hem började jag med maten jag hade lovat mamma och pappa att fixa. Jag bjöd på pommes anna, rostbiff med pepparsås å sallad givetvis. Pommes anna är tunt skivad potatis som läggs i lager i en form, tillsammans med smör och vitlök. Jag, huset och allt annat luktar vitlök just nu. Usch! Maten var fantastisk god, mamma och pappa slukade upp allt. Precis när jag ätit klart ringde Jenny och frågade om jag skulle med till kupolen och göra ett hälsotest. Det behövdes vill jag lova. Jag fick ställa mig på en våg som visade hur mycket jag vägde, hur mycket muskler min kropp bestod av, hur mycket muskler jag har i ben och armar. Vi gick igenom min mat, som inte alls är bra. Jag måste bli bättre på att äta. Killen som gjorde testet frågade vad jag ätit till frukost idag - ingenting. Lunch - ingenting. Mellanmål - latte och munk. Middag - Rostbiff, pommes anna & sallad.
Något jag verkligen måste är att bli bättre på att äta. Det är inte så att jag inte hinner, jag vet bara inte vad det är. Frukost är inte min grej, lunch kan det bli någongång ibland och middag äter jag alltid. Jag fick iallafall med mig en protein drink jag ska dricka till frukost i morse. Sedan hädan efter måste jag börja äta regelbundet.

I morgon ska jag äntligen iväg, och bli spådd. För första gången, vilket ska bli spännande. Hoppas hon bara har bra saker att berätta.  

Min kamera har typ pajat, eller objektivet har stannat och det går inte att zooma. Jag får springa in på expert på kupolen och se om dom kan hjälpa mig. Känner mig helt naken utan kameran, blir inge bilder alls tagna. Var längesen jag visade upp bilder på Benji också.

Jag tror jag är lite tvärtemot alla andra och har mitt illamående på kvällarna och inte på morgonen då dom flesta brukar ha det. Men jag har inte kräkts en enda gång, än. Tack och lov. Men idag fick jag uppleva det igen, som hände i Åre. Svettningar, yr och rejält illamående och fick sätta mig på stolen. Men jag försvann inte som sådär som jag gjorde där. När både synen och hörseln försvann. Det var läskigt. Det var bara lille Benjamin som ville visa att han faktiskt bodde inne i maghotellet. Undrar hur länge jag hade gått annars och inte vetat jag varit gravid. 

Ja, vi har varit i Borlänge sen i lördags. Umgåts med mina underbara syskon, haft en barnfri natt och tagit en behövlig sovmorgon. Fy vad trött man är konstant. Ja, inte nu då. Sprungit på kupolen 2 gånger. Handlat en super-duper overall för billig peng, endast 149 kr. Handlat våt servetter för 10 kr, 50 pack blöjor för 75 kr. Snacka om att man kan leva billigt i Borlänge. Ja, jag vill flytta hit, typ nu på en gång. Är less på Järvsö, riktigt less. Jag har aldrig varit så deprimerad, ångest.. Jag får ge vintern en chans, det kanske blir bättre när jag får jobba. 

På fredag ska jag iväg på något nytt och spännande. Har aldrig gjort det, så det ska bli himla spännande. Känner att jag behöver lite vägledning i livet. Just nu när hela livet är som en berg&dalbana.

Ja, min underbara släkt vill ha recept av mig, vi har ju en tendens att baka ganska mycket. Särkilt min Moster Siw som inte gör något annat än att bakar. Riktig bull-moster. Vi pratade i telefon även idag i nästan en timme, och jag blev väldigt klok efter vårat samtal och känner att jag mer och mer vill behålla det lilla syskonet.

Idag har vi bokat dop, äntligen fick vi fingrarna ur röven och fixade det. Dopklänningen är klar sen ett par månader tillbaka. Den hänger hos Doris och väntas på att bli använd. Men nu så, lördag 30 oktober är det äntligen dax för Benjamin att dopas. Inga dop inbjudan kommer att skickas ut, utan vi kommer ringa dom vi vill bjuda.

Inget beslut har ännu tagits, och vi är oense båda två. Vad jag pratar om ska jag berätta strax. Vi har iallafall varit och pratat med barnmorskan idag. Ja, jag är gravid igen. Väldigt tidig gravid och bara i vecka 5. Kanske lite väl tidigt för att berätta för er också. Men nu vet ni och därför jag inte uppdaterat så flitigt. Vi fick reda på det förra onsdagen, jag började få samma symptom som jag fick med Benjamin. Yrslig, trött och illamående. Jag knatade bort till hälsocentralen och gjorde ett test. Läkaren sa det, ska jag gratulera eller inte? Jag berättade för henne att vi hade en son på 8 månader och att vi inte riktigt kände oss redo att bli 2 barns föräldrar.

Jag och Fredrik har pratat och pratat, men det känns som vi inte kommer fram till något vettigt. Jag vet inte om jag skulle klara av att göra en abort. Eftersom det är tidigt i graviditeten blir det en medecins abort och jag får svälja två piller och blöder ut fostret. Eller ett kirurgiskt ingrepp, jag blir nersövd och det blir skrapning.
Hur jävla hemskt är det inte? Jag vill inte, jag vill inte behöva välja det här. Om vi väljer att behålla kommer bebisen titta ut i maj och det innebär att Benjamin kommer vara 1 år och 4 månader. Han kommer bli storebror så snabbt men samtidigt kommer dom två ha stor glädje av varandra och Benjamin kommer nog aldrig bli svartsjuk då han är så pass liten för att förstå.

Varför vi är osäkra är på grund av ekonomin, och jag hatar att det ska vara det som tar över. Att vi inte kan behålla för att ekonomin ska styra över. Vi måste ha en syskon vagn som är bred som ett hus, vi måste ha två bil barnstolar, större lägenhet, två blöjbarn och allt annat.

Fördelar;
Dom kommer ha otrolig nytta av varandra, längsta förhållander man har i livet är syskonen.
Medans vi har en så pass liten redan då, Benjamin förstås är vi redan inne i bäbis tiden och slipper börja om
Man ångrar inte ett barn
Barn är en investering för hela livet, man får mycket tillbaka
Benjamin får någon att dela sina föräldrar med. Det är inte så lätt att vara ensambarn alla gånger

Nackdelar med ett barn till
Arbetsamt en period
Mindre tid för annat
Trötthet, dock meningsfull eftersom ett barn är meningsfull

Nackdelar med att inte skaffa ett barn till;
Jag skulle vara bitter och ledsen hela livet
Benjamin kommer att sakna syskon förr eller senare
Trötthet, psykisk trötthet, tärande och negativ pga bitterhet och sorg

Sen har vi gott om tid på oss att skaffa ett syskon i framtiden, jag är bara 23 år och har minst 10 år till på oss.

Nu har jag sagt mitt, och tiden får utvisa hur vi bestämmer! Det är bara jag och Fredrik som kan komma fram till ett bra beslut.

Ursäkta min frånvaro här i bloggen. Jag har inte haft någon speciell lust att blogga eller ens sitta vid datorn. Det har hänt lite saker, vi står vid ett vägskäl och vet inte vilken väg vi ska gå. Ett tufft beslut ska tas, oerhört tufft och jobbigt både för mig och Fredrik. Vi tar en dag i taget och hoppas vi väljer rätt beslut till slut. 

Vi mår annars bra, Benjamin mår bättre efter sin förkylning. Fortfarande lite snorig, men har energi till tusen (ge mig lite också) I helgen kommer min familj upp. Kusin till Benjamin ska tävla i friidrott här och båda mina systrar och föräldrar kommer. Det är ett par veckor sen vi sågs sist och det ska bli mysigt att få träffas igen. Tvättmaskinen annländer också tillsammans med familjen. Äääntligen en tvätt maskin och det slipper bli skyhöga berg med kläder.

Snart ska vi åka till Delsbo och hänga med AnnCatrin, Per-Ander och deras dotter Adele. Var längesen vi sågs nu, och det är på tiden vi träffas allihopa och umgås. Äntligen kommer vi ur lägenheten, vi har i stort sett varit instängda här i flera dagar, det har inte funnits någonting att göra. Men nu så, nu drar vi..

Vi har en liten sjukling här hemma, lilleman snorar och hostar å har lite feber som går upp och ner. Trodde natten skulle bli lång, då han inte riktigt kom till ro, svårt att andas med nappen i munnen och att sova utan napp gick inte. Fredrik ringde Elsa om råd, om saltvattenlösning. Vi körde på det och det mesta av snoren kom ut, och nös gjorde han konstant. Han somnade vid tolv kanske, vaknade upp vid halv tre för att nappen åkte i golvet, under sängen. Sen så, sen sov vi till åtta, och sen lite till. Tills nästa olycka var skedd. Jag och Benjamin låg och kollade på Luftens hjältar på datorn i sängen, jag lyckades somna om och Benjamin kryper ur sängen och ramlar rakt ner i golvet och stöter i näsan och börjar blöda näsblod. Gallskrik och Fredrik kom in rusande, han fick sova på soffan inatt för att jag ville ha Benjamin i våran säng då när han inte andades okej av snoret. Snor och blod rann, och jag kände mig som världens dåligaste mamma. På två jäkla dagar har det hänt så jävla mycket, först elstöten, sen slog han i ögonbrynet i stolen igår, han försökte ställa sig upp mot den och for med ansiktet före, och sen det som hände idag. Jag ska sätta koppel på den här ungen, för han är mer vild än tam. Dessutom kommer jag vara gråhårig innan jag är 30 år. 

Men samtidigt, det är sånt som händer. Det här händer nästan alla barnfamiljer, och man lär sig av sina misstag. Bättre koll, men jag kan ju inte förbjuda honom att vara på golvet och undersöka saker, inte sladdar då.. Men stolar och bord. Hur ska man annars kunna lära sig. Våran lilla kille vill vi ha hel, vi älskar dig hjärtat ♥

Det som inte får hända, hände idag. Jag och Fredrik satt framför tvn och spelade nintendo, och Benjamin satt på golvet precis framför mig, men ändå bakom soffan så att jag inte såg han, men Fredrik såg han. Vi var lite väl inne i nintendo och Benjamin har fått tag i data sladden och stoppar i munnen och får en stöt. Panik, hjälp vad gör man? Han gallskrek och var helt otröslig. Han var redan övertrött, och jag hade försökt lägga honom ett antal gånger. Han fick en flaska välling och somnade efter det. Jag kollade på 1177,s hemsida om man kunde läsa något där. Icke, googlade elstöt på barn och såg att det stod att så fort ett barn har fått en stöt  måste den  till sjukhuset på en gång. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och dom kontaktade Järvsö hälsocentral, och vi blev skickade dit. Vi hann inte utanför dörren och då ringde dom från hälsocentralen här och sa. Nu har jag pratat med läkaren och han tycker inte ni ska komma hit, utan ni ska åka ambulans in till Hudiksvall. CHOCK! Sos alarm ringde upp mig och frågade hur Benjamin mådde, han vaknade upp efter ca 30-40 min när han hade somnat. Var lite groggy och inte riktigt med. Farmor kom och lugnade oss, och ambulansen kom och gjorde en bedömning. Det var inte allvarligt, och han kan inte fått i sig mer än 12 volt, lite som att slicka på ett batteri sa en av ambulans männen. Men förmodligen en chock för Benjamin och känna det i munnen. Vi bestämde oss för att åka med till Ljusdal och en läkare fick titta och känna. Vi åkte med i farmors bil och ambulansen låg efter oss, och om det skulle hända något i bilen med Benjamin skulle vi bara stanna till och dom skulle också stanna, såklart. Kändes otroligt tryggt. I Ljusdal fick vi träffa en läkare som lyssnade på hjärtat och tittade i munnen. Inga brännskador och hjärtat dunkade på i vanlig takt. Han blev sitt rätta jag där inne och skrattade och gurglade med vatten. Rackar unge, och klåfinger. Nu ska jag rensa bort allt från golvet, eluttag. Allt ska bort och ingenting ska kunnas föras in i munnen.

Igår var äntligen dax för kyrkis (inte circus som både min pappa och bror hörde i telefon) Gud vad roligt det var för oss, och Benjamin fullkomligt älskade att vara där, hela golvet fullt med spännande leksaker och massor med lek kompisar. Jag fick träffa lite andra mammor, men dom flesta är lite äldre än vad jag är så jag känner mig lite som ett litet barn själv. Men det är skönt att bara få komma iväg i några timmar på dagen. I slutet av timmen sjunger vi barnsånger och sitter i ring. Min teater apa kröp sig in till mitten och satt där och njöt av den hrmf, fina stämman från oss. Jag har det på film, men nu vill inte usb kabeln funka i datorn. Den verkar leva eget liv och gör som den känner för. Fan, jag som ville visa filmen. 
Men vet ni vad? Jag fixade det, nu ska jag bara lägga in det på youtube.

Vi har tillbringar våran dag runt kyrkön här i Järvsö. Det var familjedag med skogsmulle och andra figurer efter stigen. Stigen var bucklig och Benjamin åkte vagn och guppade. Han tyckte det var ganska kul för han gjorde nå konstiga ljud ifrån sig. Vandringen runt kyrkön tog ca 30 minuter. Vilket var helt perfekt. Efteråt var det korv grillning nere vid älven, vi träffade på lite folk och slog oss ner.

Jag är popcorn fantast och tänkte göra smörpopcorn, Fredrik har tjatat om det länge så jag testade. Behöver jag berätta hur det gick? Kastrullen står på balkongen totalt sönder bränd och lägenheten luktar rök. Det var dom popcornen. Hädan efter blir det popcorn i olja. Sådetså!

Benjamin har fått flytta ner en våning idag, och bor numera på markhöjd. Som tur har han inte flyttat ner till grannen utan vi har sänkt sängen då vi har en vild krabat som klättrade ur sängen i morse. Hans säng har stått bakom våran, vid fotändan och där tog han sig över och låg längst ner i våran säng. När vi sov. Hur han gjorde har jag ingen aning om. Han fick pappas fot rakt i nyllet och blev lite ledsen. Vilken unge man har! Men goast i världen är du. Inte nog med det. Vi gick till lekparken idag, vi träffade Simon och satt å prata, ungen satt i vagnen och tar sig ur vagnen och slog en frivolt ner i sanden. Han knappt reagera på vad som hände. Tur att det bara var sand och inte asfalt. Hädan efter blir det sele på honom och stehård koll.

Vi har precis kommit hem från Ljusdal. Fredrik hjälpte Angelica och Hans att flytta. Jag gick till stadshuset och fixade dagis plats till Benjamin. 31 Januari 2011 börjar inskolningen för liten. 5 månader kvar. Vi har sökt en dagis plats på ett dagis här alldeles en bit härifrån. Som är ett kooperativ