Idag har det varit sån där mysig dag, härligt höstväder och umgåts med barndomsvän och blivande fadder till Benjamin. Numera heter det inte "gudmor/gudfar" som har bytt till fadder. Vi traska upp på stan och kollade in torghandeln som var på torget. Vet inte om det var så mycket att hurra över. Det såldes sylt, senap, bröd, munkar, lite stickade barnkläder. Tyvärr inte mycket mer. Vi köpte oss varsin latte och munk, satt och glassade i solen. När vi kom hem började jag med maten jag hade lovat mamma och pappa att fixa. Jag bjöd på pommes anna, rostbiff med pepparsås å sallad givetvis. Pommes anna är tunt skivad potatis som läggs i lager i en form, tillsammans med smör och vitlök. Jag, huset och allt annat luktar vitlök just nu. Usch! Maten var fantastisk god, mamma och pappa slukade upp allt. Precis när jag ätit klart ringde Jenny och frågade om jag skulle med till kupolen och göra ett hälsotest. Det behövdes vill jag lova. Jag fick ställa mig på en våg som visade hur mycket jag vägde, hur mycket muskler min kropp bestod av, hur mycket muskler jag har i ben och armar. Vi gick igenom min mat, som inte alls är bra. Jag måste bli bättre på att äta. Killen som gjorde testet frågade vad jag ätit till frukost idag - ingenting. Lunch - ingenting. Mellanmål - latte och munk. Middag - Rostbiff, pommes anna & sallad.
Något jag verkligen måste är att bli bättre på att äta. Det är inte så att jag inte hinner, jag vet bara inte vad det är. Frukost är inte min grej, lunch kan det bli någongång ibland och middag äter jag alltid. Jag fick iallafall med mig en protein drink jag ska dricka till frukost i morse. Sedan hädan efter måste jag börja äta regelbundet.

I morgon ska jag äntligen iväg, och bli spådd. För första gången, vilket ska bli spännande. Hoppas hon bara har bra saker att berätta.  

Min kamera har typ pajat, eller objektivet har stannat och det går inte att zooma. Jag får springa in på expert på kupolen och se om dom kan hjälpa mig. Känner mig helt naken utan kameran, blir inge bilder alls tagna. Var längesen jag visade upp bilder på Benji också.

Jag är popcorn fantast och tänkte göra smörpopcorn, Fredrik har tjatat om det länge så jag testade. Behöver jag berätta hur det gick? Kastrullen står på balkongen totalt sönder bränd och lägenheten luktar rök. Det var dom popcornen. Hädan efter blir det popcorn i olja. Sådetså!

För att jag saknar allt som har med gymnastik att göra, jag saknar att känna den där illa luktande mattan vi slog volter på, som är dränk med tusen tals svett droppar, jag saknar den här känslan att komma in i hallen, dra fram alla redskap, jag saknar att springa kring älven, springa över hängbron. Jag saknar att sitta hemma och vänta på skjutsen till träningen. Jag saknar att få blåsorna på handen som man fick i barr, blåsorna sprack och det sved som sjutton. Jag saknar den här känslan man har inför en tävling, kommer jag trilla från bommen, kommer jag göra helt fel i fristående. Kommer jag vägra på hoppet, och står jag inte på avhoppet från barr.

Jag saknar att sitta i redskaps rummet med alla vänner och käka våra frukter som vi sedan kastade så långt in i rummet vi kunde. Bakom alla madrasser. Stackars den som fick städa efter oss. Jag saknar gemenskapen vi hade. Få plinga i klockan när man hade klarat av en ny övning.

Jag saknar allt som har med gymnastik att göra

 

Sedan barnsben har gymnastik alltid varit en del av mig, jag har både hatat och älskat den sporten. Jag var en av dom mest lovande gymnasten i Dalarna. Vilket gjorde att jag ville träna mer, jag ville bli duktigare. Tillsammans med laget åkte vi ner till Skåne på träningsläger. Vi tränade med dom bästa gymnasterna i landet. Staffan Söderberg (Veronica Wagners tränare) fick upp ögonen för mig. Han såg att mina tränare inte var tillräckligt duktiga för min framgång och tillsammans han och jag hade vi en privat träning i barr. Vi försökte oss på att göra jättar, jag snurrade och snurrade, men jag vågade aldrig själv. Även fast jag hade ett helt hav av skum gummi under mig. Jag var alldeles för feg. Men jag hade bland dom bästa somrarna nere i Skåne

 

Jag började med gymnastik när jag var 6 år, en sån där lek gymnastik. På somrarna var det alltid gymnastik skola i Domnarvet. Syster Sofie var tränare. Jag blev uttagen till ett AG lag, artistisk gymnastik. Vi blev ca 10 tjejer som tränade 2 dagar i veckan. Vi åkte runt på tävlingar runt om i Dalarna. Vid tio års ålder var jag uttagen till miniorlandslaget, uttagningen var i Falun och lilla sportspegeln var där.

-96 Hade jag en kinesisk tränare, hon var alldeles för sträng för min del, stod och tröck ner i spagat och vi fick varsin tröja av henne, och den lukten av tröjan klarade jag inte av. Haha! Två veckor stod jag ut av hennes träning, sen var jag tillbaka i vanliga laget

 

I tonåren började jag med trupp gymnastik, resten av laget hade också börjat där. Vi började tävla mer och mer runt om i Sverige. Göteborg, Ängelholm, Stockholm. Gävle och diverse små byar. I truppen var vi ett riktigt team, vi peppade varandra och körde gärnet.

Tillslut sa min kropp ifrån, och jag tröttnade på att gymnastik snurrade runt mitt huvud 24/7 Jag ville hellre umgås med vänner än att åka på träning.

Ryggen kändes inte okej, knäna började värka. Jag slutade med flaggan i topp, men det var nog en av dom värsta beslut jag gjort. Något som jag växt upp med i 9 år, skulle jag helt plösligt lämna. Jag hade gjort mitt bästa och jag kände att jag kunde inte utvecklas mer. Jag var nöjd med det jag hade visat för svenska folket.

 

Som när vi var i Karlstad och tävlade, och när jag gjorde min frivolt på trampetten och hela publiken drog efter andan för att den var så hög och fin. Jag kan än idag höra hur det lät

 

Tack mamma och pappa som alltid ställt upp och skjutsa på träningar, köpt dom finaste dräkterna. Ni har alltid funnits där för gymnastiken.

 

Två DGK-segrar

Domnarvet/Leksand

 

Domnarvets gymnastik klubb vann båda klasserna vid helgens individuella ungdomstävling "Projekt 2000" som genomfördes i Leksand

 

Bland 20 tjejer i äldsta klassen nivå 2 vann DGK löftet Marie Eriksson med 1,20 poäng tillgodo på tvåan Hanna Gustafsson. Lite jämnare i nivå 1 med 32 deltagare där det också blev seger till DGK, Maria Rosell vann med 0.55 poängs marginal

 

 

 

Jag byter design som jag byter trosor. Men typ, ja lite oftare byter jag trosor iallafall. Jag är snyltare och tar gratis design och det finns en del att ta. Nu har jag hittat en som passar mig perfa. Eller vad tycker ni?

Det blev ett snabbt inlägg igår. Tänkte berätta vad jag fick i present. Jag fick besök av farmor, Elsa och kusinerna. Teodor utforska hela lägenheten och testade Benjamins leksaker och Vilgot skrattade när farmor busade med honom. Finns det nå härligare än barnskratt. Tyvärr är Benjamin ganska snål med att spontan skratta, det blir mest när han är övertrött, han är mest bara en glad skit och ler hela dagarna istället.

Nej det är ingen vanlig dag, för det är min födelsdag idag, hurra hurra hurraaa......

Hemma i Järvsö nu. Efter ha spenderat en vecka i Borlänge på Peace & love. Jag i öltältet i Fantasia och Fredrik som entrévärd på Venus.

Wiho! Såg nu att jag faktiskt fått en fråga i min lilla frågestund jag hade för någon vecka sen!

Inte för att jag har hundratals besökare, men några få rackare har jag som läser här. Är det något ni undrar, funderar på som ni vill fråga mig. Jag tänkte slå till på stort och ha en frågestund. Inte för att jag tror att en enda fråga ska komma, men ändå.

Här sitter jag, mitt i natten/morgonen. Vet inte om det är på grund av fullmånen eller om det är jag bara som inte kan sova. Jag ligger mest bara och funderar och försöker komma på en lösning. Hur vi ska lösa allt med ekomomin. I Sverige ska man inte prata högt om pengar, och absolut inte om skulder, kronofogden osv.

Jag sitter rejält i skiten, det gick ju som sagt inte sådär jätte bra att driva eget företag i Åre, jag har åkt på en ganska hyffsad skattesmäll på 32,000 kr. Som skulle ha varit betalt i måndags. Var jag ska få dom pengarna ifrån har jag inte en aning. Har en skuld hos kronofogden på ca 20,000. Det är också efter Sibylla, pengar har inte räckt till för att kunna betala fakturor.
Föräldrapenningen kom igår. Kvar har jag 168 kr, efter ha betalat dom räkningar vi kunde betala den här månaden. Det ligger fortfarande räkningar som väntas betalas, bla mitt mobil abbonemang, datorn & mobila bredbandet, a-kassa. Säkert en massa mer.

Varför skriver jag sånt här? Jag blir less på mig själv, jag är en vuxen människa och borde lära mig vara ekonomisk. Vi försöker med det. Lagar alltid mat hemma. Kan räkna på mina två händer dom få gånger vi ätit "ute" sen vi flyttade till Järvsö. Lever på lånade pengar varje månad. Jag fick ut 8200 kr från försäkringskassan, då tog jag ut 7 dagar i veckan, hela dagar. Vi får pengar från soc, som inte ville vara givmilda den här månaden och gav oss 930 kr. Vad är det å hurra?
Idag är det tänkt att vi ska åka till Hudiksvall och handla kläder till Benjamin. Men för vilka pengar? Det finns inga. Kläder han har nu börjar bli för smått!

Jag försöker inte söka någon tröst hos er, jag vill inte att ni ska tycka synd om oss. Det är det inte, vi har tak över huvudet, mat på bordet, rinnande vatten och dator och tv. Det finns dom som har det värre, får tyvärr tänka så.

Det är dax att börja söka jobb för mig nu, det kommer inte gå ihop det här. Låg och funderade på vart och vad man kan söka. Det dök upp en del, så jag ska försöka knåpa ihop ett cv och lämna in det lite överallt. Tråkigt att det ska behöva bli såhär. Man vill vara föräldraledig, och tillbringa sin tid med Benjamin. Men ibland måste man prioritera andra saker och försöka rädda ekonomin.

Magsår nästa kanske?

Nu har iaf fått ur mig mina tankar, och kanske kan somna..